Byarna i västra delen av Åby socken
I den västra delen av Åby socken finns ett unikt kulturlandskap i skogsbygden. Under den andra hälften av 1800-talet skapades på den södra sidan av Bäckeboåsen ett öppet åkerlandskap genom att kärr och mossar dikades ut gemensamt av byarna. Byarna ligger runt odlingslandskapet, och bildar en för skogsbygden ovanligt samlad bebyggelse.
Tokebo
Byarna det handlar om är: Alebo, Bäck, Bäckstorp, Gelebo, Karlsbo, Knarrebo, Knöppletorp, Koppartorp, Nickebo, Tokebo, Tombo och Åsgärde
Ursprunget till byarna är den fäbodsbygd som förmodligen fanns där under medeltiden och in i historsik tid. Bynamnen som slutar på -bo pekar på detta. Tombo, exempelvis, kan tolkas som Tomes bodar. I bygden fanns gott om sanka marker som gav kraftigt bete under en lång tid av sommaren, så att korna kunde ränta mycket av det värdefulla smöret.
Tombo
Det var inte bara bete som kärren och maderna kunde användas till. Där fanns också myrmalm, vilket fynden av slaggvarpar visar på. På Tombos marker ligger ex. Sinnerskutekullen. Sinnerskuta är det småländska ordet för slaggvarp. De rika våtmarkerna drog till sig människor långt innan medeltiden. På Knarrebos marker finns en av de få kända stenåldersboplatserna i kommunens inre trakter.
Av alla byarna är det bara Bäckstorp, som inte har ett medeltida ursprung. Vid mitten av 1500-talet bestod Gelebo och Tombo av tre gårdar, Alebo av två och de övriga nutida byarna av en gård. Gårdarna, torpen, backstugorna, stengärdsgårdarna, åkrarna och hagarna bildar tillsammans en intressant kulturmiljö, som blev resultatet av laga skiftet i mitten av 1800-talet.
Under 1800-talet fanns flera yrkesgrupper representerade i bygden. I Tombo bodde båtsmän, fjärdingsmän, skräddare, skomakare, snickare, smeder, slaktare, mjölnare, sömmerskor, stickerskor och handlanden. Tre backstugor från denna tid finns i korsningen mellan Kristvallavägen och Karlsbovägen.
Tombo
Från Knarrebovägen slingrar sig gatan fram till Åsgärde gård. Det första grindhålet flankeras av två stora lövträd. Åsgärde har varit ensamgård sedan medeltiden. Gården är inte skiftad och har varit i samma släkts ägo sedan 1700-talet. Därför är kulturlandskapet runt gården av stort intresse. Gränserna mellan odlingsstycken, hagmarker och skog har förmodligen varit desamma sedan lång tid tillbaka. Från gården går kraftiga stenmurar, som skiljer skiftena åt i solfjädersform.
Åsgärde gård
Den södra gården i Knarrebo är utskiftad och gårdens byggnader ligger tätt samlade. Söder om gården finns en hage som hör till Åsgärde. Karaktäristiskt för bygden är de stora odlingsrösena. På 1940-talet konstruerade ägaren till Åsgärde en stor kranbil med vilken han kunde lyfta stora flyttblock, och frakta bort dem. Stenarna lades i stora rösen och flera av granngårdarna utnyttjade kranen.
På Karlsbos västra marker vid Kristvallavägen finns en samling med hus. I byggnaderna har funnits en affärslokal, skomakeri, cykelverkstad och taxistation. Lite längre västerut längs vägen ligger Karlsbo skola och ett soldattorp.
Karlsbo gamla skola
Den norra gården i Bäckstorp har väl bevarade byggnader. Vid den stora mangårdsbyggnaden står en drängstuga med vällingklocka på taket. Också i denna by finns exempel på det karaktäristiska dragen för bygden; de kraftiga stenmurarna.
Bäckstorp
Källa: Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun - Landsbygden 1994