Gräsgärde

Där skogsbygden övergår i jordsbrukslandskapet Möreslätten ligger Gräsgärde. Från bykärnan i öster sluttar marken svagt ner mot Gräsgärde före detta järnvägsstation. 

Gräsgärde har varit boplats sedan förhistorisk tid. Fornlämningarna bildar ett bälte från den norra markgränsen till den södra. En av dessa lämningar är ett gravfält från brons- och järnåldern i den gamla bykärnan, och väster om byn finns en offermosse tillsammans med en slaggvarp. Vid byn har också flera stenåldersboplatser upptäckts.

Söder om byn börjar ett stort fornminnesområde, som fortsätter ner i Voxtorps socken. Där ligger flera gravar och gravfält från brons- och järnålder samt en fångstgrop. I detta område finns också resterna av en själastuga, d.v.s. en raststuga, som låg vid den gamla färd- vägen.

Gräsgärde är känt sedan 1391, men vid den tiden skrevs bynamnet Greskile. Det namnet levde kvar i folkmun fram till början av 1900-talet då det uttalades Grä-själla. Redan under medeltiden var Gräsgärde en stor by, och vid mitten av 1500-talet bestod den av åtta gårdar.

Byläget har inte ändrats vid de olika markskiftena. Gårdarna ligger längs byvägen, som de gjorde redan vid storskiftet 1767-68. Gräsgärde gård och de fem gårdarna söder om den har i stort sett samma läge nu som då. Vid enskiftet 1818 hade bebyggelse vid vägen till Olsbo börjat växa upp.

Över byns mark längst bort i öster drogs järnvägen mellan Kalmar-Torsås, och Gräsgärde fick en station. Runt stationen byggdes ett litet samhälle upp och bebyggelsen fortsatte att växa åt öster mot Voxtorps kyrka. Bebyggelsen är ett sammanhängande samhälle över sockengränsen. Järnvägen lades ner i mitten av 1960-talet.

Gräsgärde gård

Det var i dessa trakter av Södra Möre som Dackeupproret började år 1542. Söndagen innan midsommar blev frälsemannen Gudmund Slatte mördad i sitt hem Gräsgärde gård av Nils Dackes anhängare efter det att de hade dödat kungens fogdar på fogdegården i Voxtorp.

De ägor som idag kallas Gräsgärde gård är resultatet av en sammanslagning av tre gårdar. Gårdens uppbyggnad härstammar från den traditionella götiska planen för större gårdar. Mangården, från 1804, (bilden) ligger på den ena sidan av vägen och ladugården på den andra.

Källa: Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun - Landsbygden 1994