Rostad

Rostad är namnet på den fastighet som ligger i hörnet Esplandaden-Linnegatan i Kalmar. Marken ingick i den medeltida byn Sandby. Namnet ändrades senare till Sandås. Det låg då utanför det medeltida Kalmar, nuvarande Gamla stan. På 1600-talet hette platsen Kråklyckan efter dåvarande ägaren borgmästare Nils Krååk. Området användes till trädgårdsodlingar och sommarbostad. 

Marken kom i apotekaren Gustaf Korssemans ägo under 1700-talet. Han anlade då en park med stora lindar som ännu finns kvar. Lantstället fick namnet Marielund efter hustrun. Parken öppnades för allmänheten och blev ett populärt tillhåll för stadsborna. Efter hans död 1839 såldes egendomen till ett bolag  och namnet ändrades till Rostad.

Den dåvarande byggnaden ersattes med den kolonnförsedda byggnad som ännu vetter mot parken. Parken fortsatte att vara öppen för allmänheten. 1849 blev källarmästare Heinrich Witt ägare till Rostad och drev stället som ett populärt utflyktsmål till 1857 då han sålde fastigheten. Köpekontraktet kom i fröken Cecilia Fryxells ägo. Byggnaden blev då Rostad flickpension under hennes ledning. 1877 fick staten Rostad som donation av Cecilia Fryxell. 

Under 1800-talet växte det fram en engelsk park vars slingrande gångar ormade sig fram emellan de växande lindarna. Bersåer och grottor anlades liksom lusthus. När Kalmar Järnväg byggdes skar den igenom Rostadsparken och stadsgartnern August Eriksson fick i uppdrag att planera om parkområdet. En del av trädgården kom då att ligga på andra sidan järnvägen och den är idag en del av den Atterbergska trädgården.

Rostads seminarium

Rostads seminarium grundades 1877 efter det att Rostad donerats till staten av Cecilia Fryxell med villkor att egendomen användes som seminarium. Hon hade 1858 där inrättat Fryxellska flickpensionen. Då staten beslutade omvandla skolan på Rostad till folkskollärarseminarium flyttades flickorna över till Nisbethska skolan som bedrev motsvarande undervisning. Rostad fick inte förrän 1950 den officiella benämningen Rostads folkskoleseminarium i Kalmar. Skolan utbildade enbart kvinnliga småskollärare och folkskollärare fram till 1958 då samundervisning infördes. År 1968 omvandlades Rostadseminariet till Lärarhögskolan i Kalmar med uppgift att utbilda lågstadielärare och mellanstadielärare. 

Efter ombyggnad 2008 inrymmer byggnaderna förutom en privat läkarmottagning även Södra skolan.

Källa: Kalmar Lexikon

Huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen 1839 som malmgård och omgavs länge av en stor park. Huvudbyggnaden är U-formad och består idag av tre byggnadsvolymer: Rostads klassicistiska huvudbyggnad i två våningar från 1839, en vinkelbyggnad på baksidan av huset samt en tillbyggnad utmed Esplanaden som kom till i början av 1900-talet. Huvudbyggnaden är i två våningar med flackt valmat plåttak och fasader i gul spritputs med slätputsade vita detaljer. Samtliga fönster är vitmålade korspostfönster i trä, dels med åtta rutor, dels med sex rutor. Fönstren är ursprungliga eller exakta kopior på originalen.

Den ursprungliga huvudbyggnadens huvudfasad är riktad mot skolgården och har ett mycket representativt entréparti med en bred fritrappa i sten och kolonnburen förhall med ovanliggande balkong. Entrédörren är en grönmålad pardörr som troligen är husets ursprungliga. Fasaden mot Esplanaden fick sitt nuvarande utseende i samband med tillbyggnader 1939. Mot Esplanaden finns ytterligare en entré, dörrarna har dock på 1990-talet bytts mot ett grönt aluminiumparti. Även ytterdörrarna mot skolgården är sentida. Byggnaden upplevs trots om- och tillbyggnader som oförvanskad och har särskilt högt miljöskapande värde och synnerligen höga exteriöra äkthetsvärden med många välbevarade ursprungliga detaljer. Byggnadens äldsta delar från 1830-talet har särskilt höga dokumentvärden. Som flickskola från mitten av 1800-talet har byggnaden dessutom höga socialhistoriska och samhällshistoriska värden och genom sin grundare Cecilia Fryxell även personhistoriska värden. 

Källa: Kalmar kulturmiljöportal