Stensö med skärgård

Stensö är en halvö söder om Kalmar. På västra sidan finns en vacker moränskärgård benämnd Västra sjön. Stensö är ett välbesökt ströv- och motionsområde med flera populära badplatser. Skärgården ger rika möjligheter till båtliv och fiske. På västra sidan har kommunen restaurerat ett större område som numera är hägnat och betas av får. 

Stensö består dels av ändmoränmaterial, dels av Kalmaråsen, en liten men bitvis tydlig ås som kan följas åt nordväst via Boholmarna till travbanan, först som en obetydlig isälvsavlagring som sedan sväller till en 200 meter bred och fem meter hög ås. Åsen har ett högt geovetenskapligt värde för studier av hur rullstensåsar omlagras.

I norr finns ekbevuxna kullar med rik vårflora och rikt småfågelliv. En del mycket gamla ekar förekommer; många är naturminnen. Längre söderut växer tallskog och blandskog med till exempel ek och björk. De yttre delarna domineras av numera starkt igenväxande enbuskmarker.

Östra stranden är en exponerad rak kustlinje utan öar. Västra sidan är skyddad med talrika vikar och uddar, utanför ligger en örik, gammal moränskärgård. Området har en mycket omväxlande landskapsbild. Fågellivet är ganska rikt med bland annat skäggdopping och hägerkoloni. På vintern kan stora flockar vigg och ibland salskrake finnas i vikarna.

Här finns campingplats, bad, motionsslingor och strövområden. Den ständiga närvaron av havet ger en särskild upplevelse. Två badplatser finns här: Flundran och Stensö udde badplats.

Området var tidigare ängs- och betesmark under Skälby kungsgård.

Gustav Vasa landsteg på södra udden 1520 efter sin landsflykt i Lübeck. Till åminnelse av detta sattes ett större monument i gjutjärn upp på udden år 1851,  men flyttades 1879 till Stadsparken. På platsen restes i stället 1933 en sten som påminner om händelsen, Vasastenen.

Strax söder om Vasastenen vid strandkanten finns ytterligare en minnessten till minne av Gustav Vasas landstigning här. Det var Ludvig XVIII som till minne av sig själv och Gustav Vasa lät hugga in en inskription i ett stort stenblock år 1804, då han besökte Kalmar och ville se den plats där Gustav Vasa antas ha landstigit.

Källa: Kalmar Lexikon och Länsstyrelsen i Kalmar län (Boken Natur i Östra Småland 1997, område K35 i Kalmar kommun)