Radstående hus i Kalmar
De radstående husen i Kalmar började byggas i början av 1900-talet som bostäder till en växande arbetarbefolkning. Det var en hustyp som utredningen Praktiska och hygieniska bostäder (1921) särskilt rekommenderade. Enligt utredningen var det viktigt att inte alltför många familjer delade en trappuppgång. Den menade också att en god yttre miljö med riklig tillgång till ljus och grönska var särkilt viktig när den enskilda lägenheten var liten. De enskilda husen är små, i regel innehöll de ursprungligen fyra lägenheter med vardera två rum och kök. På varje trapplan fanns då två lägenheter med kök och rum mot gården samt ett rum mot gatan. I mitten av kvarteret finns trädgårdar till varje hus.
Nygatan 16C
Vad som kännetecknar de radstående husen är alltså den låga byggnadshöjden, i Kalmar aldrig mer än två våningar, avsaknaden av gårdsbebyggelse och att husen oftast är sammanbyggda sinsemellan. Nästan undantagslöst är fasadmaterialet reveterat trä. Det måttliga utnyttjandet av marken har lett till att tomterna blivit anlagda som trädgårdar med fruktträd och rabatter, vilket tillsammans med gatuplaneringar och förgårdar i förekommande fall ger stadsbilden en lummig och behaglig småstadsprägel. En prägel som skiljer sig markant från äldre villakvarter med stora uppvuxna trädgårdar de radstående husen är en klart stadsmässig bebyggelse.
Pilträdet 5 Sandås
Denna typ av flerfamiljsbebyggelse förekommer allmänt i Kalmar inom stadsdelarna Sandås, Bremerlyckan och Västra Malmen och präglar dessa stadsdelar. Kalmar framstår därmed som ett mönsterexempel för tidens bostadsideal. Gårdarna är stora och grönskande. Husen har därmed tillgång både till en stadsmässig gatumiljö och en luftig trädgårdssida.
Husens tillkomstperiod sammanfaller i stort med den tidsperiod under vilken stadens första stadsarkitekt, J Fred Olson, verkade, nämligen 1904-1937. Han använde samma eller likartade planlösningar i de olika husen, men varierade fasadernas detaljer så det blev en rik växling inom en enhetlig helhetsmiljö. Särskilt portalerna fick ofta en karaktärsfull inramning, ibland med motiv från 1500- och 1600-talens arkitektur.
Tegnérgatan 20
Med få undantag bebyggdes varje tomt enskilt av olika personer och uppskattningsvis ritade J Fred Olson ca 90 % av husen. Under den långa period under vilken de radstående husen byggdes i Kalmar kan man urskilja tre perioder. Den första sträcker sig fram till första världskrigets utbrott, under vilken drygt tiotalet hus av detta slag byggdes varefter byggnadsverksamheten nästan helt avstannade. Den andra utgör åren 1917-1918 då radstående bostadshus med smålägenheter uppfördes av Kalmar Bostadsaktiebolag med hjälp av statliga bidrag för att råda bot på bostadsbrist. Till sist den tredje perioden från omkring 1920 fram till slutet av 30-talet under vilken byggnadsverksamheten åter var i full gång och de flesta radstående husen uppfördes.
Källa: Radstående hus i Kalmar, Flerfamiljshus byggda 1908-1937 (Stadsarkitektkontoret i Kalmar 1981) och Den moderna staden tar form (Eva Eriksson)