Brukshagens gravfält

I västra delen av Brukshagen och på en höjd i områdets östra del ligger gravfält. Här finns också mycket gamla spår efter odling. På 1600-talet anlades ett tegelbruk intill som hörde till Skälby kungsgård, därav namnet Brukshagen. På kungsgårdens tid var Brukshagen betesmark, boskapen betade bland lämningarna från järnåldern.

På toppen av Bruksbackarna ser man gravarna tydligt. Där de stora stenarna ligger måste ha varit en magnifik grav då den anlades! Stenarna omsluts av en kompakt vall av mindre stenar. Tyvärr har graven ändrats om sedan den byggdes - stenarna i mitten ligger idag lite huller om buller. Bredvid finns flera platta stengravar som är svåra att se samt två domarringar med fem stenar var, ställda i ring. Gravarna är från yngre järnåldern, 400-1050 e Kr.

På flera höjder i Kalmar finns spår från järnåldern. Brukshagen, Tjuvbackarna, Mobackarna och Djurängshagen är områden med stora gravfält från den tiden. Gravfälten visar vad dåtidens Kalmarbor sökte sig till; en god naturhamn nära havet. Det fanns ingen väg som var bättre än vattenvägen. Med båt kunde de nå länder som låg långt härifrån och på nära håll fanns det rika Öland. Under yngre järnåldern blev Kalmar en centralbygd som visar sig just genom de många, stora gravfälten. 

Området mellan Trångsundsvägen och E22 var på järnåldern en havsvik. Ett smalt sund vid Brukshagarna ledde ut till det öppnna havet.

Källa: Infoskyltar samt Upptäck Kalmar län (Länsstyrelsen i Kalmar län 2021)