Holmskvarn

Området kring Holmskvarn har varit boplats ända sedan den tidiga forntiden. Fram till Holmskvarn gick Litorinahavet in i en lång fjord i Hagbyåns nuvarande lopp, och i markerna kring detta område bodde stenåldersmänniskorna.

Holms kvarn kallades platsen redan 1406. Det var en gård i Hagby socken intill Hagbyån; på 1600-talet även kaptensboställe. Under åren 1794-1796 ägdes gården av musikern Hans Hansson Björkman. Holmskvarn finns beskrivet på storskifteskartan från år 1784.

Den nuvarande kvarnbyggnaden är uppförd omkring 1800. Det är en stor byggnad som innehåller det gamla kvarnmaskineriet. Ett mejeri hörde till anläggningen mellan 1885 och 1911.

Kvarnbyn ligger vid den gamla huvudleden i det inre av socknen, men numera går den vägen väster om Holmskvarn. Idag består byn av en samling hus vid Hagbyån. Den beskriver hantverksepoken och den tidiga industriella verksamheten på landsbygden.

Garveriet

Garveri i Holmskvarn har funnits i över 250 år. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1860-talet av garvaren Henrik Jonsson och är ett minne från en tidigare industriverksamhet. År 1876 sålde han rörelsen till Olaus Pettersson. Denne drev rörelsen till år 1906, då sonen Theodor övertog anläggningen. Garveriet i Holmskvarn var det sista i Södra Möre. Siste innehavaren var Theodor Pettersson. Han föddes 1865 och dog i Holmskvarn 1942. Hans arvingar skänkte byggnaden med inventarier till Södermöre hembygdsförening år 1947.

I garveriet bereddes får- och kalvskinn och av annat skinn gjordes läder för skor. Av de skraprester som blev över vid skavningen av skinnen tillverkades lim.

Verksamheten upphörde 1942, men lokaler och utrustning är bevarade och intakta. Garveriet är komplett med inventarier och verktyg. Det anses vara det bäst bevarade i södra Kalmar län.

Källa: Kalmar Lexikon, Södermöre Hembygdsförening och Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun - Landsbygden