Kölby kvarn och kraftverk

Vid den här platsen i Ljungbyån öster om Ljungbyholm, nära den gamla riksvägen, har många versamheter funnits sedan 1300-talet. Idag finns dammbyggnaden och ett kraftverk samt en brunnsöverbyggnad och bostadhus kvar.

Kölby gård räknades vid mitten av 1500-talet som två gårdar. Till dem hörde en obebyggd halvgård, en utjord och en kvarn, Glysingskvarn. Genom att kvarnnamnet följt med i handlingar in på 1800-talet, har man kunnat knyta Glysingskvarn till samma plats som Kölby kvarn.

Henrik Glysing kom från Tyskland till Sverige i slutet av 1200-talet, stod nära den svenske kungen och ägde en betydande godsmassa i Småland och på Öland. Ätten Glysing var genom giftermål lierad med den tyska ätten van Vitzen och första gången Glysingskvarn omnämns i skrift är år 1391, då Ficke van Vitzen sålde sina egendomar i Småland och på Öland, däribland Glysingskvarn och en gård i Kölby, till drottning Margareta. 

I slutet av 1400-talet ägdes kvarnen och jord i Kölby, av Kalmar (senare Skänninge) nunnekloster, men egendomen tycks ha övergått till Kronan i samband med Gustav Vasas reduktion kring 1530-talet. Vid mitten av 1500-talet låg Glysingskvarn öde sedan en ny kvarn uppförts vid Husholm i Hossmo.

1642 gjordes Kölby till säteri av överstelöjtnant Patrick Traill och hans arvingar. Till säteriet hörde då även Glysingskvarn som nu även benämndes Kölby kvarn. Den beskrevs av 1698 års kvarnkommission som en skattemjölkvarn med två par stenar, byggd över något mer än halvparten av ån. 

År 1825 ansökte J M Flygare om att få bygga om Kölby kvarn till en uthjulskvarn med tre stenpar. Uppförandet av Kölbys nya kvarn startade 1829. 1851 byggdes kvarnen ut till fyra stenpar.

En hälsobrunn vid Kölby utgjordes av en källa i närheten av kvarnen. Källan stenskoddes och byggdes över med ett brunnshus. Som en konsekvens av rensningar i ån under 1800-talet sinade hälsobrunnen, men samtidigt rekonstruerades brunnsöverbyggnaden. Brunnshuset är från 1900-talets mitt.

Under Viktor Elverssons tid var Kalmar tändsticksfabrik en storkund i kvarnen, då man malde så fint mjöl att det dög för att klistra tändsticksetiketter. Vid denna tid fanns även en vattendriven separator (skummjölksmejeri) intill kvarnen. Denna verksamhet tycks ha lagts ned ungefär samtidigt med att Viktor Elfverson lät komplettera kvarnen med en likströmsgenerator år 1914, så att man kunde få ström upp till gården för lyse och till mjölkningsmaskinen.

På dammen sågades is till Kölby och Ljungby mejerier. Dammen har också alltid fungerat för vattning av djur, samt sedan löjtnant Alvar Elfverson vid faderns frånfälle år 1921 tog över gården, även för bevattning av grödor.

1928 utökades kraftverket och man övergick till växelström. Ett helt nytt aggregat togs i drift i kvarnkällaren. I samband med detta upphörde kvarnverksamheten i det närmaste och en del av kvarnen revs. Den siste arrenderande mjölnaren, August Lindell, avled år 1939.

År 1952-1953 byggdes kraftverket åter ut och om, varvid kvarnöverbyggnaden revs helt och det nuvarande kraftverket tillkom. I samband med bygget genomfördes rensning och fördjuping av ån.

Kölby kraftverk är ännu i drift. Turbinen från 1928 driver en generator från 1980, medan hela aggregatet från 1953 används.

Ett omlöp för fiskvandring anlades i början av 2000-talet på södra stranden och inför detta undersöktes platsen arkeologiskt, då omlöpet skär ett gravfält.

Öster om kvarnen går en vägbank från den gamla landsvägen, i vilken även finns en partiellt raserad stenvalvsbro.

Källa: Infoblad från Länsstyrelsen i Kalmar (kan hämtas här)