Korsvirkeshus I i Kalmar

Korsvirkeshus fanns redan i det medeltida Kalmar, även om trähusen dominerade. Gustaf Vasa anmodade borgarna i staden att bygga stenhus eller byggnader i standelsverke, dvs. korsvirke, som i de tyska städerna. Även i Johan III:s stadsprivilegier från 1572 fanns kravet på borgarna att de skulle bygga på detta sätt och att korsvirkeshusens fasad mot gatan skulle putsas.

Den nya staden på Kvarnholmen skulle ha byggts helt i sten men borgarnas ekonomi tillät inte detta. Staden kom därför att präglas av trähus, putsade korsvirkeshus och ett fåtal stenhus. Ritningar från sekelskiftet runt 1700 på korsvirkeshus finns bevarade. Det Fränkelska huset, Storgatan 29, vid Stortorget, var det största huset i staden med korsvirkesstomme. Det uppfördes efter branden 1765 och revs 1936.

2014 återstår två korsvirkeshus i staden med synligt korsvirke: detta hus på Södra Långgatan 54 samt ett på Västra Vallgatan invid Västerport. På Norra Långgatan 65 finns ett hus där korsvirket i stort sett är överputsat men konturer av virket syns. På ett och annat trä- och stenhus förekommer korsvirke i vindskuporna. Tekniken med korsvirke spred sig ut på landet och ståtliga ladugårdar finns bl.a. på Värnanäs och Björnö.

Källa: Kalmar Lexikon