Lovers

ILovers vid Hagbyån är naturen lummig och längs vägarna i området växer stora lövträd. Närmare kusten finns sanka marker, som används för bete. Uddarna i Kalmarsund består däremot av grövre, dränerande morän och är bevuxna med enar och små buskar.

I utloppet av Hagbyån ska enligt traditionen den helige Sigfrid ha stigit i land, och kristnandet av trakten ska alltså ha börjat i Lovers. Platsen heter därför Sigfrids hamn. Cirka 70 m norr om Lovers bro vid den gamla landsvägen låg dessutom S:t Sigfrids kapell. Kapellet omnämns i Linköpings domkyrkas kapellförteckning 1515. År 1541 revs kapellet, men ännu på 1600-talet fanns det en kyrkogård och en grund av sten om 19 x 11 alnar där vägen delar sig mellan gamla landsvägen och vägen till Kolboda hamn.

Under 1800-talet fanns traktens tre största arbetsplatser i området. Tändsticksfabriken, Lovers alunbruk och Kolboda varv var tidiga exempel på industriell tillverkning. Tändsticksfabriken grundades på 1860-talet och låg på en holme i ån. Tillverkningen lades ner 1918 och efter att ha fungerat som konservfabrik och biograf så brann anläggningen ner i mitten av 1930-talet. Ruinen finns kvar på holmen.

Lovers har en samlad bebyggelse, som slutar vid den stora alunslagghögen Rödfyren i söder. Reformerna under 1800-talet gav förutsättningarna för hantverks- och handelsbyn att växa upp vid den gamla landsvägen och vägen ner till Kolboda hamn. Där har bott skomakare, urmakare, och smeder. Verksamheterna drog nytta av den trafikström som fanns i området under slutet av 1800-talet. Bönderna fraktade ved och jordbruksprodukter till hamnen och industriernas anställda bosatte sig i trakten. 

Källa: Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun - Landsbygden