Örarevets naturreservat
Örarevet är en två kilometer lång rullstensås ut i havet. Åsen utgör början av en mindre biås till Nybroåsen. Till åsen hör en arkipelag med ett trettiotal låga holmar och skär, uppbyggda av lösa moränavlagringar. På revets yttersta del har en strandsporre bildats till följd av landhöjningen och påverkan av vågor. Moränskärgården på denna kuststräcka är uppbygd av framför allt sandsten, vilket är unikt för landet.
Vind och vågor har bidragit till landskapets utseende. Detta gäller särskilt markerna öster om den väg som löper längs revet. Här har låg, gles tallskog lyckats klamra sig fast. Öppna strandklappersträngar - så kallade stentorg - i revets mittparti jämte lav-mossytor och gräsrika tallhedar är typiska för revets ostsida.
De bredaste strandängarna ligger omkring och mellan revets stora västliga uddar, där lugna vikar och "laguner" bildats. De vanligast förekommande arterna är, från vattenbrynet räknat: strandtåg, agnsäv, salttåg, rödsvingel och krypven. Bland de fåtaliga örterna kan nämnas strandkrypa, kustarun, bunge och klöverärt.
Strandkrypa
De låga skären inom reservatet är viktiga häckningsplatser för bland annat kanadagåsen. Andra typiska eller särskilt intressanta arter är vigg, strandskata, roskarl, kentsk tärna och småtärna. Höst- och vårsträcken över området är betydande med vadare, änder och småfågel.
Roskarl
Enbuskarna är typiska för såväl Örarevet som för holmarna och skären. I enbuskarnas skydd förekommer ibland ungplantor av bland annat ek, slån, rönn, rosa, olvon och måbär. Bland de dominerande arterna kan nämnas gräsen fårsvingel, rödven och vårbrodd samt örterna röllika, kattfot, gulmåra och gråfibbla.
I södra delen finns två fågelskyddsområden: Svarta Hällar och Röskär.
Örarevet är ett populärt ströv- och utflyktsområde. I norra delen finns en välbesökt badplats.
Örarevet har skyddsvärnsliknande stenvallar längs östra stranden. Dessa användes troligen som värn vid danskars och ryssars strandhugg, kanske så sent som i början av 1800-talet. De anlades under kriget 1676-1677.
På flera platser finns rastplatser med möjlighet att grilla.
Ett par labyrinter finns där också.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar