Tombo kulturlandskap

Vid Tombo finns ett mångformigt landskap med små oregelbundna åkrar, fägator, stora vällagda odlingsrösen och stenmurar i en utpräglad skogsbygd. Flera hagmarker med varierande hävd finns framförallt på höjdpartier söder om byn. Öster om Gropen ligger en blandlövhage med blockig markyta. Hagen omges av flera små åkrar, vilket ger området en ålderdomlig karaktär. Här och var finner man en fin naturlig hagmarksflora. Rödvenängen är vanligast förekommande. Bland växtarter som indikerar hävd finns stagg, betad ljung, sommarfibbla och jungfrulin.

Källa: Natur i Östra Småland, område K16 (Länsstyrelsen i Kalmar län 1997)

Ursprunget till byarna i bygden är den fäbodsbygd, som förmodligen fanns där under medeltiden och in i historsik tid. Bynamnen som slutar på -bo pekar på detta. Tombo, exempelvis, kan tolkas som Tomes bodar. I bygden fanns gott om sanka marker som gav kraftigt bete under en lång tid av sommaren, så att korna kunde ränta mycket av det värdefulla smöret. Det var inte bara bete som kärren och maderna kunde användas till. Där fanns också myrmalm, vilket fynden av slaggvarpar visar på. På Tombos marker ligger ex. Sinnerskutekullen. Sinnerskuta är det småländska ordet för slaggvarp.

Under 1800-talet fanns flera yrkesgrupper representerade i bygden. I Tombo bodde båtsmän, fjärdingsmän, skräddare, skomakare, snickare, smeder, slaktare, mjölnare, sömmerskor, stickerskor och handlanden. Tre backstugor från denna tid finns i korsningen mellan Kristvallavägen och Karlsbovägen.

Källa: Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun - Landsbygden 1994